Dyrbara fraktfartyg lastas fulla i hamnarna och stolta krigsfartyg spanas in från stranden. Vattnet är en scen för mänskliga prestationer såsom blomstrande handelshamnar enligt nederländsk 1600-talstradition. Ibland finns vattnet i bakgrunden under människors fritid. I sin naturligaste form beundrar vi vattnet som en del av naturen och naturkrafterna. Av utställningens mästare var det framför allt konstnärer från Barbizonskolan, exempelvis Jean-Baptiste Camille Corot (1796–1875) och Charles-François Daubigny (1817–1878), som intresserade sig för naturupplevelser.
När vi ser på konst får vi fördjupa oss i vattnets stämningar. Vattnets väsen är ofta meditativt och lugnande, men det inger också en känsla av kraft och oförutsägbarhet. Vattnet står ofta i centrum i landskapet och i naturupplevelser. I bästa fall förmedlas känslor som förknippas med vatten även i konsten. Vattnets rörelser och stämningar fängslar ögat.
Hälften av jordens växter och djur lever i vatten, och allt det övriga kräver vatten för att leva. När vi ser på vattenlandskap möter vi tankar från det förflutna och framtiden, men också landskapets förändringar och människans delaktighet. Vi är medvetna om hur viktigt vattnet är och hur sårbara vattenområdena, undervattenslivet och glaciärerna är.