Rokoko – Nordiska tolkningar

Berndtson, Edelfelt, Watteau

Konstmuseet Sinebrychoffs sommarutställning öppnar nya infallsvinklar på 1800-talets tolkningar av rokokon, sett mot en vidare bakgrund av 1700-talsbeundran i Finland, Sverige och Danmark. Konstnärerna Albert Edelfelt, Gunnar Berndtson och Carl Larsson förde in en fläkt av spiritualitet och munter lättsamhet i tidsskildringen och skapade en illusion av en återfunnen tid.

  • 28.5.–6.9.2015
Biljetter: med museibiljetten
Bild: Finlands Nationalgalleri / Hannu Aaltonen.

Kurator för utställningen är den franska konsthistorikern Laura Gutman. Utställningen bygger på en narrativ kontext som hjälper oss att upptäcka likartade drag i målningar, dräkter och möbler, oavsett om de företräder den ursprungliga rokokostilen, nyrokokon eller moderna tolkningar av dessa stilarter.

Den lättsinnighet som man i Norden brukar förknippa med rokokon har fått ge plats för en starkare betoning av upplysningsfilosofernas tänkande. I Finland betonade man den historiska anknytningen till den svenska tiden. Under tider då det kejserliga Ryssland skärpte sitt grepp om storfurstendömet Finland innebar nyrokokon ett politiskt ställningstagande mot förryskningssträvandena.

Konsten under den ursprungliga rokokon företräds på denna utställning av bland annat Antoine Watteau, Alexander Roslin och Jean-Baptiste Pater. Utställningens verkliga pärla är den franske mästaren Ernest Meissoniers (1815‒1891) målning Les Amateurs de peinture (1860). Den hör till Musée d’Orsays samlingar och anses ha fungerat som förebild för Gunnar Berndtsons målning Konstkännare i Louvren (1879).  För denna utställning har vi fått till låns betydande verk också från Louvren och Danmarks nationalmuseum.

Rokokotidens dräkter och peruker väckte stor uppmärksamhet på sin tid. De dyra dräkterna var på 1700-talet så eftertraktade, att Gustav III försökte få bukt med det slösaktiga modet genom att införa en nationell dräkt för den svenska adeln och borgerskapet. De överdådiga rokokodräkterna belades med höga skatter, varför endast ett fåtal exemplar finns bevarade i Finland och Sverige. Den rokokodräkt från 1760-talet som visas på utställningen har lånats från Livrustkammaren i Stockholm. På utställningen visas också konstnärinnan Helena Hietanens rokokoinspirerade peruker, vars dekorationer – bland annat fågelägg applicerade i perukens topp – anspelar på rokokomodets extravaganta drag.

I utställningspublikationen Nyrokokon och Norden lyfter Laura Gutman och Maria Vainio-Kurtakko fram de konst- och tankeriktningar som präglade nyrokokons tidevarv i Norden.

Utställningen har genomförts i samarbete med Serlachiusmuseerna.